På @ICA hittade jag det här medlet för att göra rent glaset på braskaminen eller spisen.  På den finstilta baksidan kan man läsa att det är kraftigt frätande (H304) och kräver användning skyddshandskar och ögonskydd/ansiktsskydd. Men detta står inte på den glättiga på framsidan.

Inga handskar på handen som torkar rent. Eftersom det är en spray är risken att andas in medlet eller att få det i ögonen stor. Så personen på bilden borde haft ett ansiktsvisir och handskar för att vara säker. @kemikalieinsp

Om man går till leverantören Ikaros hemsida och laddar ned säkerhetsdatabladet så ser man att produkten innehåller frätande kaliumhydroxid (propplösare). Dessutom innehåller produkten natriummetylglycindiacetat en kemikalie som är så giftig att den har ett korttidsgränsvärde.

Om den här produkten används i ett professionellt sammanhang så hade det varit nödvändigt att göra en riskbedömning. Den skulle innehållit instruktioner om skyddsutrustning men också att det skulle finns möjlighet att omedelbart kunna skölja ögonen  Inte sant @Arbetsmiljo ?

Risk of Chemical Cleaner on Stove Glass

Idag går det att läsa min debattartikel om forskarnas och universitetens ansvar för behålla allmänhetens förtroende.
Lita på forskningen men var skeptisk mot forskarna – Magasinet Para§raf (magasinetparagraf.se) https://www.magasinetparagraf.se/public/210426-lita-pa-forskningen-men-var-skeptisk-mot-forskarna/

Vad är likheterna mellan en gammaldags mopedmotor och liten modulär reaktor?
Jo, båda klarar sig med enkel kylning. Mopedmotorn har varken kylare, kylvatten eller vattenpump och den modulära reaktorn behöver visserligen kylvatten men kan byggas utan kylvattenpump.

Men finns det inte fler likheter? Jo båda är mycket ineffektiva. En stor del av bränslet försvinner ut med avgaserna från mopedmotorn. En stor del av neutronerna läcker ut härden i en liten reaktor. Då behöver den mer uran och skapar mer avfall jämfört med en större reaktor.

En effektivare reaktor skulle behöva vara större men då är den in längre lätt att kyla utan kylvattenpump och risken vid ett elavbrott ökar. Dessutom finns det fler orsaker till härdsmälta än förlorad kylning.

Det finns faktiskt en likhet till. Båda är gammal teknik. Små modulära reaktorer utvecklades för atomubåtar och hangarfartyg på 50-talet. Den första kommersiella elproducerande reaktorn i Shippingport (färdig 1958) var på 60 MWe en typisk storlek för dagens SMR.

Så precis som mopedmotorer är SMR-reaktorer ineffektiva, gamla och mycket långt ifrån ofarliga.

Likheter mellan mopedmotorn och en SMR

År 2019 fick vi en lag som förbjuder forskningsfusk. Men lagen tillåter inte granskning av fusk som görs inom företag även om den finansieras statligt. Läs min debattartikel  https://www.magasinetparagraf.se/public/209875-fritt-fram-for-forskningsfusk-i-foretag/
@MParagraf

Det finns troligen inte några ekonomiska fördelar med SMR. Teoretiskt kan tillverkning av moduler i fabrik, förenklingar i design, inlärningseffekt när antalet ökar, snabbare konstruktion och snabbare idriftagning skall ge en kostnadsreduktion.

Enligt rapporter från företag ca 20 % jämfört med ett PWR. Men enligt den vetenskapliga litteraturen är kostnadsreduktionen endast 5%. https://doi.org/10.1016/j.rser.2019.109519.

Detta förutsätter att flera SMR placeras och körs tillsammans så att man kan samutnyttja ångturbin och generator.Dessutom behöver man samordna el-infrastruktur, skyddsanordningar och administration.

Exemplen från de senaste stora reaktorerna visar på stora förseningar och tredubblade kostnader. Detta är reaktorer som byggts eller byggs i Finland (Olkiluoto) , Frankrike (Flammanville) och England (Hinkley Point) som bygger på en gemensam design.

Därför är det mycket osäkert om de teoretiska beräkningarna för SMR kommer att hålla i praktiken. Även om de skulle hålla är 5% lägre kostnader inte värt andra nackdelar som ökad koldioxidbelastning och ökad mängd kärnavfall.

Tveksamma ekonomiska fördelar med SMR

En grov uppskattning visar att NuScales SMR ger en 42% högre klimatpåverkan än ett stort nytt kärnkraftverk. Ett nytt stort kärnkraftverk avger 21 g CO2 e/kWh under sin livscykel enligt en spansk studie som tar hänsyn till var olika material produceras och används.

Den spanska studien finns publicerad på https://dx.doi.org/10.1021/es503352s. Detta kan jämföras med att det svenska genomsnittet för elproduktion ligger på 13 g CO2 e /kWh och att nybyggd vindkraft ger ett koldioxidutsläpp på ca 10 g CO2 e / kWh.

Här finns data om vindkraft. https://doi.org/10.1007/s10098-017-1466-2 Ca 65% av koldioxidutsläppen från kärnkraften kommer från bränsleproduktionen (brytning, anrikning mm). NuScales småskaliga modulära reaktorer bränner 70% mer uran för att producera samma mängd el.

Det innebär att vi får ett utsläpp av ca 30 g CO2 e/kWh under livscykeln. Till detta kommer ökad CO2 belastning under nedmonteringsfasen eftersom reaktorn innehåller mer radioaktivt material som måste tas ur användning.

Större klimatpåverkan från SMR

Mer och besvärligare kärnavfall från SMR

Om vi börjar använda Småskaliga Modulära Reaktorer (SMR) så skulle vi behöva bränna mycket mer uran för att producera samma mängd energi än vad som krävs i våra nuvarande reaktorer.

Små reaktorer läcker alltid mer neutroner än stora reaktorer eftersom förhållandet yta/volym ökar. Därför ökar neutronläckaget och uranförbrukningen. Detta innebär att vi får mer utbränt kärnbränsle.

Men det ger även en annan sammansättning hos det utbrända kärnbränslet, en sammansättning som avger mer värme. NuScales modulära reaktorer (nyligen godkända av de amerikanska myndigheterna) producerar 70% mer utbränt kärnbränsle.

Det utbrända kärnbränslet avger ca 5 gånger så mycket värme per volym som nuvarande kärnavfall. Vi får mer utbränt kärnbränsle att lagra och vi måste anpassa lagringsmetoden till den nya sammansättningen på kärnavfallet.

Högre neutronläckage gör dessutom att det bildas mycket mer medelaktivt avfall från reaktorn som måste hanteras när den skall skrotas. https://doi.org/10.1073/pnas.2111833119

Riskbeteende hos dåliga chefer som vi vill slippa se! Speciellt av Sveriges högsta chef - statsministern. Att utse en mellanchef som är oerhört ambitiös men som har otillräckliga kunskaper och erfarenheter.

Den nya  mellanchefen (klimatministern) kommer att bli ifrågasatt som aldrig förr. Och ifrågasatt på goda grunder eftersom det är en alldeles för svår uppgift för en oerfaren person med bristande förkunskaper.

En mellanchef som dessutom får i uppdrag att genomföra något hon inte riktigt tror på. Ett skrämmande effektivt recept på misslyckande och/eller utbrändhet.

Nu skall hon leda kompetenta o troligen besvikna personer som omplacerats från det slaktade miljödepartementet. Ett kamikazeuppdrag. Hur skall hennes medarbetare kunna känna respekt för sin chef?

Eftersom hon ställer så höga krav på sig själv att lyckas  så riskerar hon också att agera ut sin frustration på sina medarbetare.

Vi ser redan hur hennes högre ”chefer” sålt ut henne. I samma stund som hon stod o försvarade slopad reduktionsplikt med att det skall bli möjligt för vanliga människor att köpa elbil tog  regeringen bort rabatten på elbilar.

Jag tror många känner igen det dåliga chefsskapet från andra sammanhang . Unga o ambitiösa personer luras att bli kanonmat i chefernas maktkrig och lämnas att förblöda längs karriärvägen.

Riskbeteende hos chefer

I grew up in the 50-it’s and 60-it’s with Heinz Haber’s and Walt Disney’s ”Our Friend the Atom”. I learnt that nuclear power is just another way of boiling water. Clean compared to coal and oil that soon would be finished. The future was bright and engineers were heroes.

But the local river stank from the textile industry and small birds started to disappear poisoned by mercury treated seed. The new local built factory for making textile fibers was closed before it was even started. So  even if the atom was my friend what about industry?

Even so I studied chemical engineering planning to work in industry. My nuclear chemistry book at university in the 70-ies was loaded with grand expectations. Atomic batteries for lighthouses, nuclear powered merchant ships, nuclear jet-planes and even nuclear space flight.

And then a new disaster every decade. Three Mile Island in 70-ies and  Tjernobyl in the 80-ies. Crystal River in the 90-ies (an expensive plant disaster). In the first decade of the 2000-Ies the Forsmark plant was minutes from a core melt down. And then Fukushima in 2012.

Nuclear power is not the power of the future. It is the power of forgetfulness. Here is a list of disasters.  If you dare to read and remember.

https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_and_radiation_accidents_and_incidents


Nuclear power is a technology where the fuel is controlled by a few super powers and much of it mined under terrible working
conditions.  And a technology so expensive that only extensive public support makes it profitable.

It’s a technology that you cannot trust. A reactor is often finished 5- 10 years later then scheduled. Emergency stops threaten the stability of the grid. Sudden discoveries of corrosion shuts down reactor for extended repairs. Lack of cooling water hampers production.

French nuclear reactors were stopped this spring since they found crack in welds in a safety system. The cause was stress corrosion resulting from a "frenchified" design.  According to  Bernard Doroszczuk (ASN) it will take several years to address the problem completely.

You can plan anything you want. But lets talk about reliability and not about planning.  The latest news from reactor in Olkiluoto in Finland (>10 years behind schedule)  are large cracks all four of the feed water pumps. So there will be further delays.

The Olkiluoto reached full effect 1600 MW in 30 september 2022. One month later in 28 October they announced the discovery of large cracks in the feed water pumps. If all the feed water pumps fails at max power a core melt down is a likely scenario.


Our friend the atom

Här skall jag avslöja en hemlighet om ett ord i tiden som inte finns i Svenska akademins ordlista: Planerbar = att planera vad som helst och ändra planerna när som helst och hur mycket som helst.

TIDÖ-överenskommelsens energidel innehåller begreppet ”planerbar energiförsörjning”. Här är det inte Danmark utan Finland som är föregångsland och nu kommer det äntligen till Sverige.

Finland är en föregångare inom planerbar kärnkraft. Ett nytt kärnkraftverk (Olkiluoto-3) har planerats i åratal. Det började byggas 2005 och efter många år av planering kom det i drift 2022  ca 10 år efter det ursprungliga planerna.

Finlands andra nya kärnkraftverk i Hanhikivi planerades och beställdes av Rossatom 2013. Det planerades om i omgångar och skulle kommit drift 2028 men efter invasionen i Ukraina har man planerat bort det. Här har vi ett skolexempel på planerbar energiförsörjning.

Kärnkraft har planerbara underhållsintervall. Men de är mer flexibelt planerbara än så. Ibland måste en reaktors snabbstoppas och då får man en automatisk omplanering av energiförsörjningen.

Andra funktioner som automatiskt ökar planerbarheten är  förlängda underhållstider på grund av korrosion, oväntade reparationer på grund av glömda dammsugare och för varmt kylvatten orsakade av klimatförändringar.

Men ursäkta mitt snäva perspektiv. Jag är säkert på att  planerbar kan utsträckas till så många fler områden än kärnkraften.